en helt vanlig vardagsmorgon.
06:00
alarm. snooze. somna om nio minuter. alarm. snooze. somna om nio minuter. alarm. snooze. somna om nio minuter. alarm. snooze. somna om nio minuter.
ni fattar grejen. klockan hinner bli 06:36 och det är 17 minuter tills bussen går från skeppsbyggaregatan. borstar tänderna. kletar i goldwells superego i håret. drar på mig nåt som ligger framme. puss och hejdå. luke ligger kvar. myser under täcket. med alarmet ställt på 11:00. 11 fucking 00. då har jag varit vaken i fem timmar.

en helt vanlig vardagskväll.
18:00
kommer hem. kastar av mig ytterkläderna. möts i dörren av ett leende och ja, de vackraste ögonen ever. från köket doftar det mat. på diskbänken finns ingen disk. sängen är bäddad. middag till film. sen gärna en film till. men jag orkar inte hålla mina ögon öppna efter 22:00. vaknar vid midnatt av att luke kastar in handduken. sover som en princessa resten av natten.

luke, jag förlåter dig för att du sover bort morgontimmarna. jag är mest bara avundsjuk för att jag inte får ligga kvar och göra detsamma.